Take a fresh look at your lifestyle.

Mba iri ise na ise na-nwe ụkọ ndị ọrụ ahụike ihu – Onye isi WHO

0 623

Òtù Ahụ Ike mba Ụwa (WHO) ekwuola na mba iri ato na asaa dị n’Afrịka na-eche ụkọ ndị ọrụ ahụike ihu na mba iri ise na ise na-erubeghịkwa ụkọ ndị ọrụ ahụike na-alụ ka ha na-aga n’ihu na-achọ ohere akwụ ụgwọ ka mma na mba ndị bara ọgaranya.                                                                                                Ha na-aga n’ihu na-achọ ohere akwụ ụgwọ ka mma na mba ndị ka baa ọgaranya bụ ndị gbagoro mbọ iji were ha n’ọrụ n’etiti ọrịa COVID-19.             GỤỌ KWESỊRỊ: UNICEF ga-azụ ndị ọrụ ahụike Adamawa steeti maka erighị ihe na-edozi ahụ “Ụkọ ndị ọrụ ahụike egwuwo ohere ha nwere inweta nlekọta ahụike zuru ụwa ọnụ site na 2030 – isi ihe mgbaru ọsọ Sustainable Development Goals.”                                                    A na-enyocha omume nke mba ndị bara ọgaranya nke Òtù Na-ahụ Maka Akụ na ụba na mmepe (OECD) na njikere WHO, n’etiti mpaghara ndị ọzọ. “N’ime Africa ọ bụ nnukwu akụ na ụba na-emepụta ohere ọhụrụ,” Dr Jim Campbell, onye isi na-ahụ maka amụma ndị ọrụ ahụike na WHO kwuru na nkwupụta na ubochi Tuuzde.                                                                                                                                                                                                                    “Ndị Gulf States na-adaberekarị na ndị ọrụ mba ụwa na ụfọdụ mba ndị na-akpata ego na OECD emeela ka ọrụ ha na ọrụ ha na-emeghachi omume na ọrịa a ma meghachi omume na ọnwụ nke ndụ, ọrịa, enweghị ndị ọrụ n’oge. ọgbaghara”.                                      Iji nyere mba dị iche iche aka ichekwa usoro ahụike ha na-adịghị ike, WHO ewepụtala ndepụta nkwado na nchekwa ndị ọrụ ahụike emelitere, nke na-egosipụta mba ndị nwere ọnụ ọgụgụ dị ala nke ndị ọrụ nlekọta ahụike ruru eru.                                                                                                                              “Mba ndị a chọrọ nkwado kacha mkpa maka mmepe ndị ọrụ ahụike na iwusi usoro ahụike ike, yana ihe nchekwa ndị ọzọ na-egbochi ndị ọrụ mba ụwa na-arụsi ọrụ ike,” ka WHO siri ọnwụ.                                                                                                                                             N’ịkwado oku maka nlekọta ahụike zuru ụwa ọnụ maka mba niile kwekọrọ na SDGs, Onye isi oche WHO, Dr Tedros Ghebreyesus, kpọrọ oku ka mba niile kwanyere ndokwa dị na ndepụta nkwado na nchekwa ndị ọrụ ahụike WHO.                                                                                                                              Ọ gbakwụnyere, “Ndị ọrụ ahụike bụ ọkpụkpụ azụ nke usoro ahụike ọ bụla, ma mba iri ise na ise nwere ụfọdụ usoro ahụike kachasị njọ n’ụwa, enweghị ezuru ma ọtụtụ na-efunahụ ndị ọrụ ahụike ha na mbata mba ụwa,” ka ọ gbakwụnyere.                                                               Ọ bụ ezie na ọtụtụ mba na-asọpụrụ ụkpụrụ WHO dị ugbu a banyere iwere ndị ọrụ nlekọta ahụike, ụkpụrụ a anaghị anabata n’ogbe, WHO dọrọ aka ná ntị.                                                                                                                                                                                                                                                               Campbell kwuru, “Ihe anyị na-ahụ bụ na ihe ka ọtụtụ ná mba na-asọpụrụ ndokwa ndị ahụ (site na) na-adịghị arụsi ọrụ ike n’ọrụ site na mba ndị a (adịghị ike),” Campbell kwuru.                                                                                                                                                                                  “Mana enwerekwa ahịa mbanye nkeonwe nke dị na anyị na-elekwa anya ka ha rute ụfọdụ ụkpụrụ zuru ụwa ọnụ nke a na-atụ anya n’ihe gbasara omume na omume ha.”                                                                                                                                                                         Usoro dịkwa maka gọọmentị ma ọ bụ ndị ọzọ iji gwa WHO ma ọ bụrụ na ha “na-echegbu onwe ha” maka omume nke ndị na-ewe ọrụ, onye ọrụ WHO kwuru.                                                                                                                                                                                                                                                           Nkwado ndị ọrụ ahụike na ndepụta nchekwa nke WHO anaghị egbochi ọrụ mba ụwa mana ọ na-atụ aro ka gọọmentị ndị na-etinye aka na mmemme dị otú ahụ mara banyere mmetụta na usoro ahụike na mba ebe ha na-enweta ndị ọkachamara ahụike ruru eru.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *