Ndị Gọvanọ Naịjiria ga-aga ezumike ụbọchị atọ ndị ọchịchị nke United Nations Development Programme (UNDP) haziri na Kigali, Rwanda.
Dịka otu n’ime ndị nhazi ahụ, Maazị Lealem Berhand Dinku siri kwuo, mmemme a bụ nke UNDP na-akwado ma kwado ya maka ụbọchị 24-27 nke ọnwa Ọgọstụ.
Maazị Berhand-Dinku gara n’ihu kwuo na mgbagha a bụ akụkụ nke nkwa ya n’ịkwalite ọkwa ọchịchị n’Afrịka na mpaghara ụwa ndị ọzọ.
Ọ kọwara mmemme ahụ dịka ụzọ ndu ọhụrụ chọrọ iji gbanwee ihe ịma aka ndị a ka ọ bụrụ ohere.
“N’ime ụwa nke ugbu a na-agbanwe agbanwe, ọtụtụ megatrends – sitere na egwu ndị a na-adịghị ahụ anya ruo na ọchịchị onye kwuo uche ya, mmetụta nke ọha mmadụ dijitalụ na-emewanyewanyewanye na mmepụta ihe ọhụrụ, nsogbu ọrụ na-achọsi ike, ọnụ ọgụgụ ndị ntorobịa na-eto eto nwere oke ndị ntorobịa na-enweghị atụ, ngwa ngwa. ime obodo, ụwa zuru ụwa ọnụ nke ukwuu, maka mgbanwe ihu igwe na-arị elu na-ebutere mba Africa nnukwu ihe ịma aka. ”
Onye ọrụ ahụ kwusiri ike na, mmemme ahụ bụ iji nye usoro mgbanwe mgbanwe maka ndị ọrụ ọha na eze iji gbakọta ọnụ, mụta ma gbanwee nghọta banyere nduzi dị irè na mgbagwoju anya.
O kwusiri ike na site n’ilekwasị anya na mmụta ahụmahụ, nyocha na ntụgharị uche, ndị a ma ama ga-enwe nkà na ikike dị mkpa iji duga na gburugburu ebe dị mgbagwoju anya na nke a na-ejighị n’aka.
“Echikọtala ndị na-akwado ndị a na-akwanyere ùgwù site na gburugburu ụwa iji kwado nnọkọ dị ka “Ichegharị na Ịchọgharị Ọdịnihu nke Nigeria”, “Ohere na Ihe ịma aka nke Ọchịchị Ọchịchị n’oge ‘Ụwa ọhụrụ'”, “Ọdịnihu nke Mmepe dịka Ngbanwe dijitalụ na-emetụta ya, nnukwu data, ihe ọhụrụ na-emebi emebi na teknụzụ na-apụta “, “Ịhụ na mgbanwe mmekọrịta akụ na ụba: ụlọ ọrụ mmepụta ihe, ọrụ ugbo, ihu igwe na Green Transition”, “Nweta ego na ntinye ego” na “Nkwukọrịta ndu nke ọma na ụwa na-agbanwe ngwa ngwa”. “.
A ga-enwekwa nnọkọ na “Ọdịnihu nke Pan-Africanism na njikọta n’ime ụwa na-agbanwe agbanwe”, “Ijikwa ụdịdị dị iche iche na ịkwalite mmekọrịta ọha na eze maka mgbanwe mmekọrịta ọha na eze na akụ na ụba” na “Njikere nkeonwe: Ịzụlite ndu site n’ime”.
N’ime ndị a kwụnyere n’ahịrị ikwu okwu na mgbagha ahụ bụ Gọvanọ Abdulrahman AbdulRazaq nke Kwara, Babajide Sanwo-Olu nke Lagos na Chukwuma Soludo nke Anambra, Onye isi ala Paul Kagame nke Rwanda, Onye isi ala Uhuru Kenyatta nke Kenya, Arkebe Oqubay (onye isi ala na onye ndụmọdụ pụrụ iche praịm minista nke Etiopia), Asishana Okauru, onye isi ụlọ ọrụ Nigeria Governors’ Forum na Ahunna Eziakonwa, onye enyemaka odeakwụkwọ ukwu na onye isi otu UNDP’s Regional Bureau for Africa.
Ndị na-enye aka na-agụnye Bosun Tijani, Minista Nkwukọrịta Nkwukọrịta, Innovation na Digital Economy nke Nigeria; Donald Kaberuka, Onye bụbu onye isi oche Bank Development Bank; Mohammed Yahya, onye nnọchiteanya UNDP na Nigeria; Olugbenga Adesida, onye nchoputa nke Africa Innovation Summit; William Tsuma, onye isi na-ahụ maka ihe ọhụrụ maka UNDP Nigeria; Narue Shiki, onye ndụmọdụ dị elu maka UNDP na New York; Andrew Mwenda, onye nkwusa nke The Independent, Uganda; Rachel Nyaradzo Adams, onye nchoputa na onye isi nchịkwa nke Narachi Leadership Center; Ari Aisen, onye nnọchiteanya nke International Monetary Fund; Mimi Kalinda, onye isi otu, Africa Communications Media Group; Tolani Alli, onye na-ese foto akwụkwọ akụkọ Naijiria; Rubingisa Pudence, onye isi obodo Kigali na Yvonne Aki-Sawyer, onye isi obodo Freetown.
Otu UNDP kwuru na ọ na-atụ anya na mmemme a, nke ha na ha na ọgbakọ Gọvanọ Naijiria na-ahazi, iji kwado ndị isi na-esonye na nka ọchịchị, ihe ọmụma na echiche dị mkpa iji zụlite ndu ndị ọzọ.
Leave a Reply